Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

MenuClose

Hälsolitteracitet

Hälsolitteracitet (från engelskans health literacy) handlar om människors förmåga att förvärva, förstå och tillämpa hälsorelaterad information. Individers grad av hälsolitteracitet har betydelse när de gör bedömningar och fattar beslut som har med sjukvård, sjukvårdsprevention och hälsopromotion att göra och är betydelsefull för att behålla och förbättra livskvaliteten under hela livet.

En individs hälsolitteracitet kan förändras under en livstid. Vi påverkas av saker som sociala nätverk, sjukdom, migration, utbildningsnivå och tidigare erfarenheter av vården. Enligt WHO tenderar arbeten för att förbättra individers hälsolitteracitet att fungera bäst när det anpassas efter individens och gruppens syn på och förhållande till hälsa. I det arbetet behövs förståelse för familjens, det sociala sammanhangets, utbildningens och kulturella tolkningars påverkan på individen.

Tre olika dimensioner av hälsolitteracitet:

  • Funktionell hälsolitteracitet syftar på exempelvis läs- och räkneförmåga för att förstå information och hantera läkemedel.
  • Interaktiv hälsolitteracitet syftar på individens förmåga att förvärva (uppfatta, känna igen och förstå), analysera, välja, värdera och utnyttja hälsoinformation.
  • Den kritiska hälsolitteraciteten handlar om förmågan att använda ny terminologi, tillämpa ny kunskap genom målsättningar och i problemlösning och att dela med sig av nyförvärvad kunskap.

Ny utbildning i hälsolitteracitet!

Hur kan vi göra det lättare för patienter att hitta, förstå och använda information om sin hälsa och vård?
Nu lanserar Västra Götalandsregionen en ny utbildning i hälsolitteracitet. Utbildningen har tagits fram i samarbete med Josefin Wångdahl, docent vid Aging Research Center, Karolinska Institutet:

🗨️ ”Hälsolitteracitet handlar inte bara om vad patienten kan eller inte kan. Det handlar också om hur vården utformar sin information och sina tjänster. När vi gör det lättare att hitta rätt, förstå och använda information får patienterna bättre möjligheter att vara delaktiga och fatta trygga beslut.”

Ebba Linderoth, medarbetare i HFS sekretariat, strateg och samordnare för social hållbarhet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, har varit projektledare för utbildningen:

🗨️ ”Vi vill ge medarbetare konkreta verktyg som går att använda direkt i vardagen. Små förändringar i kommunikationen kan göra stor skillnad för patientens möjlighet att vara delaktig.”

Utbildningen kombinerar teori och praktik, med exempel från forskning och hälso- och sjukvården, och kan bidra till ökad patientsäkerhet och en mer jämlik vård.
Utbildningen kommer att utvärderas genom en studie som genomföra av Karolinska institutet.
Vill du delta i studien? Kontakta  Josefin Wångdal

📚 Utbildningen är kostnadsfri och tillgänglig även för medarbetare i andra regioner.

Ta del av utbildningen i VGR:s Lärportal

Hälsolitterat organisation

Inte bara individer, utan även organisationer behöver vara hälsolitterata. En hälsolitterat organisation gör det enkelt för människor att navigera, förstå och använda information och tjänster för att kunna ta hand om sin hälsa. En särskild utmaning för hälso- och sjukvården är att hantera skillnader i hälsolitteracitet och verka för att insatser fördelas jämlikt utifrån behov.

Hälsolitterata organisationer kännetecknas av egenskaper på olika nivåer i organisationen och handlar om faktorer som bland annat tillgänglig information och delat beslutsfattande mellan vårdgivare och patient.

Hur kan vi nå fram bättre?

  • Går det att koppla patientens förmågor till vårdens brister i kommunikation? Om vi bara studerar mottagaren av budskapet ser vi inte sändarens förmåga eller bristande sådan.
  • Hur kan vi bättre nå fram till patienten, talar vi deras språk, skriver vi begripligt, uttrycker vi oss på ett sätt som är tydligt?
  • Testa våra redskap, går det att förstå kallelsen, instruktioner inför operationer?
  • Kan patienten inte förstå informationen kan hen inte ta till sig den och det påverkar patientens förutsättning till medverkan som är en återkommande önskan i vården.
  • Hur kan vi uppmuntra patienten att ställa frågor?